Bouppteckning – steg för steg

Bouppteckningen är den skriftliga förteckningen över allt den avlidne ägde och var skyldig. Den ska göras inom tre månader från dödsfallet och registreras hos Skatteverket.

Tiderna du måste hålla

Inom 3 månader: bouppteckningen ska vara färdig (förrättningen ska hållas).

Inom 1 månad efter förrättningen: den undertecknade bouppteckningen ska skickas in till Skatteverket.

Inom 4 veckor från dödsfallet: anmälan till Skatteverket om dödsfallet (görs oftast av begravningsbyrån) och kontakt med banken.

Vem gör bouppteckningen?

Dödsbodelägarna ansvarar. Oftast utses en förrättningsman – en dödsbodelägare, jurist eller begravningsbyrå. Två vittnen som inte är delägare ska närvara och skriva under. Är dödsboet enkelt klarar de flesta det själva.

Checklista: det som ska med

Tillgångar

• Fastighet, bostadsrätt, tomt och fritidshus – med värdering
• Bankmedel, konton, fonder och aktier – värde per dödsdagen
• Fordon, båt och övriga inventarier
• Bostadens bohag och eventuell enskild egendom
• Fordringar, försäkringsutbetalningar och pensioner i utbetalning
• Andel i dödsbo eller bolag

Skulder

• Lån, krediter och kortskulder
• Begravningskostnader
• Obetalda räkningar, skatt och avgifter
• Eventuella borgensåtaganden

Vanliga misstag

Att värdera för högt. Tillgångar tas upp till marknadsvärde på dödsdagen – inte till inköpspris.

Att glömma skulder. Obetalda skulder minskar kvarlåtenskapen och därmed arvslotterna. Missas de blir arvskiftet fel.

Att skicka in för sent. Sen registrering kan leda till att Skatteverket förelägger dödsboet att lämna bouppteckningen, i sista hand vid vite.

Att tro att bouppteckningen är ett arvskifte. Bouppteckningen är en inventering. Själva fördelningen sker i arvskiftet.

Allmän information, inte juridisk rådgivning. Skatteverket har blanketter och vägledning.